Uppladdning

Snart tar vi vårat pack och buren och traskar till bussen. Huvudrollsinnehavaren har fått mat och verkar belåten. Maja segis packar än men vi har god tid på oss.. Önska mej lycka till!

Del stopp ett

Är Östersund.. Kom med morgon bussen och mumsar frukost nu i lägenheten. Ska vänta på huvudrolls innehavaren i denna äventyrahistoria som anländer med privatchafför in till Östersund.
Flygbussar ska hittas och det sista ska packas..

Full rulle

Det var nog väldigt bra med ett sabbatsår. Så mycket som jag har fått göra detta år har jag inte gjort under 19 år.
Igår satt jag och fixade med jaktprovet, betalde skylldiga personer och fyllde i egenskapsbedömningar. På eftermiddagen var jag tvungen att packa ur min trogna Haglöfs-trunk full av vinter kläder och lägga ner (hör och häpna) bland annat jeans, lågskor och en tunn jacka.. Jag och Maja fick äran att genomföra ett omöjligt uppdrag, det lät omöjligt igår, inte lika omöjligt idag som tur är.

Så här fin var jag i går när jag vaknade. Kände mej som en tomat i ansiktet

Jaktprovsrus

Efter en jaktprovshelg i en lyckad regi (jag och Kina, klart det blir bra då) är jag och Aikon sådär lagomt nöjd med livet. Jag tänkte starta Taro men när han inte står för fågel kändes det inte lönt. Aikon startade jag hursom på söndagen.
I första släpp gick han en minut sen stod han. Och vilken cirkus sedan alltså. Ronny vår dommare sa att han såg fågeln vart på jag vände mej om för att säga åt honom att inte säga något. När jag precis avslutat meningen smäller det. Jävla skit passerar i skallen för jag trodde att Aikon skulle gå efter men ikket, han ligger så fint där på backen. Sedan var det ju dags för en apport, världens längsta apport lades ut. Men min lilla grabb hämtar kvickt in den glad i hågen.
Innan andra släpp sa Kina att det fanns fjällripor uppe på en backe. Dit skulle inte vi sa jag men Aikon tänkte annat såklart. Så det var bara för mej och Ronny att traska upp för backen och avveckla det fågelarbetet.
Tredje släppet dundrade Aikon på och fick med sig mycket mark. Dessa tre släpp resulterade i 1 SKL/CERT och en näst intill gråtfärdig matte.

Aikon, jag och Ronny

Tenta och hundträning

Soft liv jag har. Skrev färdigt en fråga idag, så nu har jag bara en kluring kvar: Vad har ortsnamnen för betydelse som historiska dokument? Bra fråga, vet ej!
Halva dagen spenderades ute i terrängen med Aikon och Taro, Putte, Freddan och Wille. Hade bra med fågel, jag var dock nöjd. Taro ska strykas från lördagen och Aikon ska startas i segrarklass.

Möte

Mumsar rödbetor, ser ut som jag mördat någon efter skalningen. Ska börja med tentan, har bara hälften kvar! De jobbigaste frågorna dessutom. Och har fortfarande inte fått den litteratur jag behöver.
Mötet var jobbigt, tårarna bara rann när jag försökte staka mig igenom det jag tänkte säga.
Kan bara hoppas på det bästa, och hoppas på att idioter någon gång slutar vara idioter.

Utan renarna är jag bara ett tomt skal.  

Styr och krångel i maggropen

Tänk att det alltid ska kännas konstigt. Att jag många gånger ska känna mej utanför, denna gång orsakade jag min situation själv, igen, men roten till allt det jävla onda stavas (älskade saknade bästa hjärtevännen) jonas. När jag träffar dej igen kommer du önska att du aldrig dog! Hursom back to story, nu minns jag inte vad jag skulle dra ens. Nåväl, det kanske upptäcks någon dag av mina vänner att enda anledningen till varför jag gjorde det jag gjorde var för att hålla mig ovan ytan. Även fast man räddar sitt eget skinn bokstavligt talat får man sota för det med. Människor är själviska, låt dom vara det, men älska dom för det ändå.

Utslagen

Hur ska jag överleva fem år av detta pluggande? Har ont i hela kroppen, axlarna bara men ändå. Möte igen i morn, vet ej om jag ska fara eller ej. Kommer att bli tufft!

Detta är min värsta ovän, boken med ord som måste slås upp och utan bilder

Tenta

Hjälp mej jag avlider! Sitter nu och skriver på min hemtenta. Fyra maffiga uppgifter ska besvaras och reflekteras över, men det är inte det jobbiga. Att gå igenom all litteratur är det dryga, helt ok att läsa en bok med bilder och som innehåller ord man förstår men när bilderna är borta och orden måste slås upp är det inte lika kul längre. I tillägg saknar jag en bok så jag kommer garanterat att få skriva om en del ting. Jag är iaf klar med 1/4 och ska bränna på lite till innan jag ger mej för idag.
Kan ju iaf koppla av med jaktprovs pjoller emellan åt..

Wannabee träningsnarkoman

Det hade jag inte tackat nej till, så nu ska jag verkligen dra igång min träning på riktigt. Egentligen så skulle jag börja på riktigt vid nyår, sen 1 feb och nu senars 1 mars men nu när jag blir hemma en vecka för ovanlighetensskull så passar jag på att ställa mej på rullbandet för att sedan tvinga mig ut i friska luften.
Har ett mål dessutom. Springa 7 km under 50 minutter. Innan Lofsdalen, det är alltså en månad på pricken!

Livets tre ting

Äta, sova och hitta kärleken.
Man äter för att kunna hitta kärleken. Man sover för att hitta kärleken. Man går på krogen för att hitta kärleken. Hjälp mej vad less jag är denna kärlekshets.
Jag ska erkänna att det är lite smått kul att flörta och bli lite nervös, pirrig. Men när jag känner att man är ett halvt steg ifrån ett förhållande då piper jag iväg illa kvickt.
Fy katten säger jag bara. Att ha någon som ska veta vart du är, vart du ska. Någon som ringer morgon, middag och kväll. Någon att eventuellt anpassa sig efter. Jag, mitt ego och mina behov passar inte riktigt in i ett "du och jag, vi" förhållande, för tillfället. Jag känner mig väldigt tillfreds med mina fyrbenta kärlekar än så länge denna vår. För nu börjar jag räkna dessa soliga men kalla dagar till årstiden vår!

Full kastrull, as kalas

Så kan man sammanfatta gårdagen. Pest och pina. Kommer aldrig att hamna där igen. Något positivt är ju att jag hädan efter vet vart gränsen går. Men vänner är det alltid kul att träffa så idag blir det nog en myyys dag med koijorna, jonas och mårten

Tjoho?

Waha! Är som i ett lyckorus, känner mej som tre år igen!
Blev att fara åt Sweg två gånger tydligen

Sweg

Hänger järnet i Sweg.. Ska fixa några saker, bland annat städa bilen! Caddyn ser ut som ett bomb nedslag med grejer överallt. Sedan behöver jag proviantera kaffe. Och saltstenar till renarna ska jag med leta rätt på.
For runt renarna i morse, smällkallt i -17. Men innan jul var Härje och jag ute i -25 och då var det ingen som klagade. Det är lustigt hur bortskämd man kan bli. Renarna stod då snällt innanför kant spåret

Upptäckter

Ibland har jag nog lite för höga tankar om mej själv. Jag tror att jag är en odödlig, känslokall slagskämpe som tar mej igenom livet med glädje och fullkomligt ovettiga resonemang (vill iaf utge mig för att vara denna lättsamma hårda människa). På många punkter håller jag min fasad till tusen, och känner inte till så många av mina svaga, tills idag. Jag fick lära mej en väldigt tung sak om mej själv, tydligen är jag beredd att dö för mina renar. Döm om min förvåning när tankarna om en framtid utan renar flimrade förbi i skallen och jag drabbades av panik, det var nästan så tårarna kom krypande..

Lyssnar på p4.. Är alltså i samma bil som pappa. Han ska ner på besiktning med lastbilen och sedan ska vi på möte angående framtiden..
Var ner och körde runt renarna igår och hade inga planer på att fara hem tills det blev bestämt att mötet skulle bli av idag.

Vacker väder

Studeras bäst på håll, innifrån. Tänkte ta en tur med hundarna idag, men det får skjutas upp tills i morgon. Måste fundera på hur jag ska lägga upp träningen, vart vi ska gå, vilka som ska med osv. Oktan och Taro tror jag det blir.
Freddans jobblag, Securitas, är helt galna. Ett jäkla sjöslag blev det igår. Men trevligt var det, kanske därför vädret studeras från soffan?

Mina guldgossar

Jag har tre gordonsettrar, tre helt olika hundar. En riktig pang hund, Aikon. En eventuellt blivande stjärna Taro nio månader. Och så har vi Oktan, en hund som gör mig 25 år äldre på en minut. Han är präglad på mamma och bara det säger ju sitt. Oktan och jag har haft våra duster på både gott och ont vilket i sin tur har gjort att jag nästan tappat stinget för detta med jaktprov och att träna hund, stressen för att meritera Oki tog musten ur oss båda tror jag. Men nu kan jag bara meddela att vi är back on track, Taro 13 37 var lösningen. Det är så sanslöst kul att träna en unghund så jag vet inte vart jag ska ta vägen nästan. Så nu laddar jag och dogsen för Lofsdalen!

Taro innan han fann riporna

Kräksjukan

Jag får kräksjukan av att vara hemma. Är i luven med alla utom Brita. Och det gör faktiskt ont i hjärtat och jag blir uppriktigt ledsen. Jag har faktiskt funderat över vad jag gör för fel. Jag brukar rannsaka mej själv ofta för att försöka bli en bra vän men jag kan inte finna vad jag gör fel i denna familj. Det är sådana här stunder jag längtar till då jag får ta mitt pick, pack och hundarna och flytta!

Jag och brittan for ut och samlade lav när jag kom hem från skogen. I fyra timmar plockade vi. Sedan öppnade vi upp en ny del i hagen och spred ut laven där. Marken blev helt svart när vi var klar. Tog många timmar för renarna att äta upp det.

Nå?

Tja kan bara konstatera att detta men att blogga kanske inte var något för mej, men man har ju svackor i allt!
Nå vad har hänt sedan sist då? Jaa, efter marknan som jag sammanfattar med "nu kan jag det här" fick jag husarrest. Rättare sagt skogsarrest. Vi flyttade med renarna ner mot Linsell redan måndagen efter så jag fick inte fara hem på en och en halv vecka, tills kroppen sa stopp, genom att sura ner sig. Tror aldrig att jag har varit så långsur som då, den vanligtvis morgonpiggs typen hade bytts ut till en citron. Herje sa åt mej att fara hem och komma tillbaka när jag var glad igen.
I helgen for jag maja och demus på begravning i Arjeplog. Det var trist men ändå trevligt, vi fick en trevlig stund med släkten i all sorg.
Nu lever jag loppan i renskog, solen lyser, tundran går som en pärla och renarna har bra bete! Bara Herje som är lite less mej tror jag, han sa att jag kunde åka hem idag, men det hade jag ikket lust med så jag är lite nyfiken på vad han har för fuffens på g..
Gårdagen var faktiskt rolig. Vi skulle flytta längre österut med renarna och jag fick äntligen köra min lilla älskade tundra! Men efter bara timmen började den att krångla, hur mycket jag än gasade kom vi inte frammåt. Ropade på pappa och vi kunde först inte hitta något fel.. Tills vi såg att ena sliden hade åkt av. Jaja bara ta bort den och krypköra till bilen för att sedan köra i 120 km/h till verkstaden. Pappsen trodde på tio minuter max, två timmar sämde bättre! Vi fick till och med ta en del från demus tundra. Men sedan gick det fint hela dagen!

Några bilder från marknan, några bilder från flytten, pappa och Herjes fastkörningar, världens bästa Aikon fixar fågel, körde sönder kringlan på Skandiken, Britta och hennes hjärtegull och avslutningsvis: min lilltundra och pappas stortundra.