20 mars 2013
Styr och krångel i maggropen
Tänk att det alltid ska kännas konstigt. Att jag många gånger ska känna mej utanför, denna gång orsakade jag min situation själv, igen, men roten till allt det jävla onda stavas (älskade saknade bästa hjärtevännen) jonas. När jag träffar dej igen kommer du önska att du aldrig dog! Hursom back to story, nu minns jag inte vad jag skulle dra ens. Nåväl, det kanske upptäcks någon dag av mina vänner att enda anledningen till varför jag gjorde det jag gjorde var för att hålla mig ovan ytan. Även fast man räddar sitt eget skinn bokstavligt talat får man sota för det med. Människor är själviska, låt dom vara det, men älska dom för det ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar