long time no see, eller nått

Nu ligger jag här och går igenom min blogg, eller nått. Det har hänt så mycket som jag skulle viljla sopa igenom, jag har flyttat, jag har varit hem många gånger, jag har hittat nya vänner, jag är baske mej jäkligt nöjd med mitt liv! 

Jag hoppas att jag ska börja skriva mer, för det är väldigt roligt att se i efterhand vad jag har pysslat på med under tiden som har gått. 

Just nu idag är det första advent och första helgen som jag spenderar i min nya lägenhet på Strombergs väg 110. Maja och Tua har sovit över och vi hade en mysig morgon. Sedan kom Oskar, Sandra, Fia och Henke över på en kvällsfika. Jag hade gjort en saffrans-kladdkaka. Så nu ligger jag här i min Kökssoffa till säng och inte kan sova, meget lustigt om du frågar mej. Men jag tror att det är på grund av att jag inte är helt färdig med lägenheten än, och det gör mej lite stressad, men jag är sjukt lycklig över att ha fått flytta närmare skolan.

Sov gott, puss och kram och så hoppas jag att jag dyker upp igen

Strömsund levererar.

Hänger i Strömsund nu. Flackat runt i norra Sverige sedan två vckor tillbaka, Kåbdalis, Gällivare, Kvikkjokk, Jokkmokk och så nu äntligen har vi kommit till finalstoppet; Strömsund. Här blir vi hela veckan ut, markkartering, blädningsbruk och kräftskiva på schemat. På fredag sassabrassar vi hem hela högen och jag ska erkänna att det känns helt underbart! 

På återseende med både en ordentlig sommar resume (om jag orkar) och en uppdate om Norra Sverigeresan. Kommer att lägga in mig själv på träningsläger och avvänjning. 

puss och kram och allt annat mysigt så här i hemlängtans tecken  

Snart så får vi studera fjäll

Idag har vi gjort färdigt botanikkursen förhoppningsvis.. Arttentan kändes bra, men ska inte ta ut något i förskott. Järvis säger jag bara! 

När vi var färdiga med dagen höll vi alla tre på att börja gråta; så slut som jag är nu efter denna kurs har jag aldrig varit. Jag har sovit dåligt tre nätter på rad, stressad och speedad och tankarna åt alla håll och kanter. Även fast jag tränat ligger jag med öppna ögon och väntar på att få sova. När klockan blir efter ett brukar jag få till det. Så i nu ikväll tänker jag inte ens försöka! 

Har packat sedan jag kom hem, mycket prylar och pinaler som ska med, men om jag tar med dunkläder så slipper jag nog ta med allt för mycket kläder. Brita lånade ju min Haglöfstrunk när hon skulle på konfan, och jag trodde jag hade en väska till här i Umeå, men icket. Så nu packar jag i IKEA påsar. 

I morgon ska jag packa ner kött, till förbannelse.. Ska bara få till att frysa det med.. 

Sen så, ska jag försöka bjuda på roliga stunder och minnesvärda regnskurer och tips från min maffa. 

fördriva dagarna

Jag och mina kära vänner oh petter som snart också kommer bli Umeåbo förhoppningsvis hade det roligt igår. Vi åt mycket mat och dansade mycket mindre. Det var dålig musik, mycket folk, Carro skar upp foten på glas. Skulle bli bjuden på middag av någon random kille på torsdag, som tur var är jag inte här då. Jag var smart igår när jag kom hem för jag diskade undan och städade allt! tog en timme men så här nu så var det ett bra drag. 

Vaknade 11 idag, och tyckte först att jag hade sovit förlänge och hela dagen hade försvunnit, sen kom jag på att jag är i Umeå och fick istället då panik över att jag inte hade något att göra idag. Faktiskt väldigt lustigt. Nå väl, vi ser väl vad vi hittar på, har en del på Att-göra-innan-Sverige-resan listan

Rutiner

Börjar få in rutinerna igen efter sommarlovet; kliva upp på mornana, inte kunna somna förens tolv, vara ensam. Tja fast det är inte så synd om mig, vi piper ju iväg på Sverige-resa nu på tisdag efter arttentan. 

Vi har haft olika projekt i veckan, vi redovisade vårt i går och det gick nog bra. 

Nu väntar jag på mina kära vänner (vilket jag har gjort sedan ett), vi ska äta middag ilag och sedan kanske fara ut och dansa. Jag ska bjuda på grillat tänkte jag men det har regnat så vi får väl se om jag vågar mig ut med vår rosa lilla grill eller om jag fegar och stoppar köttet i ungnen. Har varit jätteladdad för att äta med dom, har förberett och pjollrat på. Till och med dragit ut mitt köksbord från köket för att vi ska slippa trängas och få äta god (förhoppningsvis) mat 

Just, innan Fäviken färgade Brita mitt hår, blekte det rättare sagt. Och hon tog i från tårna, framifrån ser jag blond ut, men men det växer väl ut igen.

Kanske borde börja fila på mina sommarlovs-resuméer.. Meeen det hade jag egentligen inte sug till nu. Om jag någonsin får det vill säga. Brita är en drottning på att ta bilder, gick igenom kameran i går och bara drömde mig bort. Otroligt fina. 

Ja ni ser ju hur jag ser ut

Känns bra inför kvällen, ska bli supert att få sitta ner med favorittrion och Petter

Ihelgen ska jag bara vara för mig själv tror jag, har fått mina Nikeskor som jag beställde igår så jag ska försöka iaf att få ner någon mil på dem redan i helgen. Det har ju varit så fruktansvärt varmt. Packa inför Sverige-resan och plugga arter. Läsa bok vill jag nog också hinna med. 

Puss och kram och annat gulligt 

Lååångt sommarlov

Tydligen hade jag ett långt sommarlov när jag inte ens orkade blogga. 

Sex veckor går väldigt fort. Jag ska försöka sammanfatta de roligare bitarna i separata inlägg. Det här försöker jag ju trota allt få som en dagbok.. Hur det går är en annan femma 

Just nu ligger jag i min säng. Och lyssnar på musik, ur ett högtalarsystem som jag tog av mamma, jag sa faktiskt till henne att jag skulle ta den. Jättebra är den. Magen är fyrkantig; jag, Maja och Tua gick ut på stan och åt buffé till middag och då kan ni ju bara räkna ut hur mycket jag käkade.. funderar på att vara med i en matätar tävling.

Nå min sommar då? Underbar, otrolig, fantastisk fungerar kanske som förklaring, något i underkant. Jag hann med att träffa de peroner jag ville träffa, jag hann med att sitta i båten med Brita (vi fick upp en öring på 4 kg men mer om den senare), och jag hann med att märka mina kalvar och fara till ljungris en sväng. 

En riktig glidar sommar har jag hunnit med. Jag fick chansen att vara mycket med pappa och det är jag glad för. Han är klok, liksom min mor (om hon nu skulle ha hittat hit)..

I ordning så såg min sommar ut så här: Ankarede, passning, samlig, kalvmärkning, Ljungris, fiske, Krok, Fäviken, Krok, Mittådalen, Sveg och tillbaka till Umeå igen.  

Vi håller på med botanik, ska lära oss växter tills tisdag. Närmare bestämt är det 240 växter vi ska kunna känna igen och namnge på både latin och svenska. Jag kan kanske 20 på latin, jag ska erkänna att jag inte tycker det är så jätteviktigt att kunna dem på latin så det är inte synd om mej, jag känner säkert igen närmare 200 men kan inte namnge de alla. Det här löser sig nog, annars kan jag ju ha något släpandes i fyra år, så jag tentar av blommorna eftersom..!

Hörs, Puss och kram  

Gnäll om hemlängtan

Tycker ju inte om gnäll, och tjat, och gnat men att gnälla om hemlängtan är något som jag alltid kommer att ha medlidande för. Och jag är en expert på att gnälla om hemlängtan, eller längtan efter något eller någon överlag. 

Har alltid haft hemlängtan, hem till Mittådalen. Det uttrycks bara olikt ibland, som sorg, som jakt på det trygga, som suckande dagdrömmar, som minnen. 

   

Minns en gång när jag var på ridläger med både min syster och min vän, hade hemlängtan och ringde grinandes till mamma. När jag väl fick återse min familj skulle vi på bilsemester i Norge. Det roliga var att jag hade samma längtan även fast jag var med min familj, klumpen i magen försvann aldrig helt, men den gjorde sig mer till känna när vi skulle äta.  

Så är det än idag, om jag mår väldigt dåligt, om min trygghet är rubbad, om jag känner mig väldigt instabil så klarar jag oftast inte av att äta för klumpen har flyttat sig till halsen. Nu på äldre dagar har jag lärt mig att leva med det, det går att släta över klumpen bättre. Det handlar nog mer om att jag lärt mig att hålla masken, egentligen 

Jag har funderat på det här ganska mycket, när jag inte trivs, eller mår bra: inte har min vanliga vardag, tryggheten, så vill jag hem, hem hem hem. Hem klassas nuförtiden både som Mittådalen och Umeå. Hem för mig är där jag vet vart jag är och jag känner varje vrå. 

Det är nog trygghet för mig; att veta vet vad människor i min närhet är beredd att ge upp för mig, att få ha närheten till mina backar, och djuren såklart, mina fyrfota som håller hjärtat varmt.

Just nu längtar jag hem till mina fjäll, mina renar, mina hundar och min familj. Min trygghet när hjärnan och hjärtat återigen slåss